Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

This essay is a qualitative study of the relationship between psychology and psychoanalysis pertaining to the debates in 2020 and 2022, with a focus on the Gothenburg context. This essay will through the use of a questionnaire sent to employees of the psyc hological institute in Gothenburg and with debate articles examine how the conflict creates distinctions within, and outside of, the academic discipline of psychology. With the help of the historical context as well as a discourse analysis the aim of the e ssay is to understand how the relationship is discussed today. The essay examines what type of arguments are used by psychology to dismiss, or make a distinction from, psychoanalysis in our time and where these arguments draw their legitimacy from..

Bakgrund & problem: Ekonomistyrning inbegriper mÄnga omrÄden, ett av de centralaomrÄdena Àr fördelningen av kostnader. Kommuner har inte obegrÀnsat med resurser utanmÄste likt den privata sektorn ha en fungerande ekonomistyrning, vilket bland annatinbegriper kostnadsfördelning. VÀxjö kommun har i dagslÀget ett geografisktinformationssystem (GIS) som anvÀnds inom olika förvaltningar för bland annat prognoseroch analyser av olika slag. Problemet som stadsbyggnadskontoret inom VÀxjö kommunupplever Àr att fördelningen av kostnader för GIS inte Àr anpassad efter anvÀndningen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara den nuvarande modellen förkostnadsfördelning inom stadsbyggnadskontoret samt lÀmna förslag pÄ hurkostnadsfördelningen alternativt kan hanteras.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod i form av en fallstudie.Urvalet till de semi-strukturerade intervjuerna har baserats pÄ ett snöbollsurval. För att ökastudiens kvalitet har vi anvÀnt flera kÀllor till det empiriska materialet samt lÄtitrespondenterna ta del av studien.Slutsats: Studien har utifrÄn en jÀmförelse av den nuvarande modellen för kostnadsfördelningoch teori inom omrÄdet resulterat i tre lösningsförslag som Àr möjliga att tillÀmpa för mÀt- ochGIS-avdelningen..

Bygglovsprocessen Àr en vital del i den totala byggprocessen eftersom ett bygglov Àr nödvÀndigt i nÀstan alla fall av nybyggnation och större renoveringar. I dagens samhÀlle dÀr byggprocessen Àr under utveckling och allt större tidspress finns sÄ Àr bygglovsprocessen ofta en flaskhals innan bygget kan pÄbörjas. DÀrför behöver bygglovsprocessen utvecklas för att bli effektivare.Syftet med denna undersökning att utreda vad tidigare kunder hos Stadsbyggnadskontoret (SBK) Göteborg anser om bygglovshanteringen. UtifrÄn de resultat som erhÄlls presenteras vilka delar i bygglovsprocessen som kan förbÀttras och effektiviseras. Dessutom ges förslag pÄ förÀndringar för att uppnÄ detta.Kundundersökningen genomfördes med en enkÀt som skickades ut via e-post till kunder som fÄtt godkÀnt bygglov i februari 2014.

Studien Àmnade undersöka huruvida staden Kristianstad Àr segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef pÄ Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare pÄ GamlegÄrden och Bertil Svenson, omrÄdeschef pÄ ABK. ABK Àr ett kommunalt Àgt bostadsbolag och har sÄledes ett ansvar inför kommunen och dess invÄnare pÄ ett sÀtt som de privat Àgda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom bÄde boende och nÀringsliv.Tidigare forskning i Àmnet segregation tyder pÄ att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter pÄ samhÀllet i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan mÀnniskor, dÀr den ena gruppen har en minskad förmÄga att delta i samhÀllet jÀmfört med den andra.

The aim of this study is to investigate how the five biggest football clubs in Gothenburg are framed in the local newspaper G?teborgs-Posten. Gothenburg has five clubs in the top two tiers of swedish football (IFK G?teborg, Gais, BK H?cken, ?rgryte IS och Utsiktens BK), which makes them unique compared to other swedish cities. Many of the clubs also have a long history, being some of the oldest in the country, making supportership of the clubs a big part of the identity of many citizens in Gothenburg.

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Denna studie syftar till att studera arbetsmotivationen hos de anstÀllda i organisationsförÀndringar inspirerade av Lean pÄ Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Genom de senaste tvÄ decennierna har fÄ förÀndringar, utvecklingar eller förbÀttringar skett. Arbetsuppgifterna var krÀvande pÄ ett onödigt sÀtt genom att vara tidskrÀvande pÄ grund av brist pÄ standardisering. Samtidigt hade de anstÀllda ingen direktör och berövades dÀrmed stöd. Ett försök gjordes att Àndra arbetsrutiner och arbetsstÀmningen med hjÀlp av en konsult som arbetar som chef utan direkt personalansvar.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Detta examensarbete undersöker hur tillgÀnglig och anvÀndbar utemiljön Àr i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag pÄ ÄtgÀrder som behövs för att göra platsen mer tillgÀnglig. Flagghusen Àr ett nybyggt omrÄde i VÀstra Hamnen i Malmö dÀr kommunen satsat pÄ hÄllbar stadsutveckling, dÀrav valet av plats för vÄr studie. Studien av omrÄdet har utgÄtt ifrÄn lagar, regler och förordningar med avseende pÄ utemiljöns utformning av tillgÀngligheten och anvÀndbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Det som undersökts i omrÄdet Àr markbelÀggning, entréer, nivÄskillnader, gÄng- och cykelbanor samt övergÄngsstÀllen och korsningar. En kvalitativ metod anvÀnds i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. För att fÄ kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hÄllits med aktuella personer pÄ Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att fÄ kunskap om Àmnet tillgÀnglighet. Att göra en plats tillgÀnglig för alla borde inte vara svÄrt, dÀremot Àr behoven olika beroende pÄ vilken typ av funktionshinder en person har.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.